Åteljakt på Vildsvin
Vildsvinen är nattaktiva djur vilket innebär att det är under dygnets mörka timmar djuren söker föda. Man kan jaga vildsvin på olika sätt men vi ska koncentrera oss på Åteljakt. Bästa tidsperioden för åteljakt är mellan september till april, under sommarperioden finner de ofta mat på annat håll. Åteln ska dock även under sommarperioden vara i gång så att djuren vet att det finns mat även där.

Med hjälp av en åtel kan man locka fram vildsvinen och på ett bra och säkert sätt skjuta rätt djur. För att vi i Sverige ska lyckas förvalta vildsvinen bäst bör man sikta in sig på årsungar, helst hondjur. Galtarna vandrar ut tidigt och blir som regel skjutna ändå. Hon­djuren är reproducerande och vill vi styra tillväxttakten är det hondjur vi ska skjuta. Däremot ska man aldrig skjuta ledarsuggan. Hon styr flocken och kontrollerar brunsten. Så länge hon finns kvar är det ordning och reda. Försvinner ledarsuggan kan även unga gyltor gå i brunst och bli betäckta vilket kan göra att tillväxttakten skenar.

Definition Åteljakt
Jakt med hjälp av åtel bedrivs främst som vakjakt och där jägaren oftast sitter i en koja, gömsle eller jakttorn. Vilt som jagas på detta sätt är främst vildsvin och räv. Vid vildsvinsjakt åtlar man oftast med olika slags vegetabilisk föda och vid rävjakt utgörs åteln av animalisk föda.

Vakjakt på vildsvin vid en åtel är ett effektivt förvaltningssätt. Som regel har skytten god tid på sig att välja ut rätt djur och kan skjuta ett lugnt och kontrollerat skott.

Anlägga en Åtel

Platsen. Själva åteln består av två delar, en utfodringsplats och ett torn eller en vakkoja. Eftersom vildsvin är skygga djur så är det viktigt att välja en plats där de känner sig trygga. Rekommenderat är en plats där vildsvinen känner att de kan smyga fram till åteln och lätt kan gå undan in i en tätning igen om de känner sig påpassade. Detta kommer medföra att man får lugna och trygga vildsvin när de väl är framme på åteln.

Åtlen bör också placeras så långt ifrån produktiv jordbruksmark som möjligt. Platser så som äldre gallrade planteringar, små gläntor i skogen, i ledningsgator etc är exempel på bra platser för en åtel. Är det möjligt så är ett lite hårdare/torrare underlag att föredra då man slipper den lervälling som oftast blir följden av vildsvinens tramp och bökande.

Tillgängligheten för jägaren är också en viktig aspekt att ta hänsyn, allt från  att underlätta vid utfodring till transport när man skjutit ett vildsvin.

 Vid placering av koja/torn finns det en del viktiga saker att tänka på:

• Vinden är viktigast, vildsvinen har inte så bra syn men ett otroligt luktsinne därför är det viktigt att lägga åtlen så att vinden oftast ligger bort från åtlen mot kojan så man ej lägger vittring när man smyger ut eller sitter där. Ansmygningen till åteln bör inte heller gå över välanvända viltväxlar som vildsvinen kan kommer ifrån. Vilken är då den vanligaste vindriktningen? I t ex södra Sverige blåser det vanligtvis från sydväst vilket är viktigt att ha i åtanke när man planerar sin åtel.
• På platser där det är möjligt är månskenet en viktigt bonus för jakten. Åtel och torn ska väljas så att jägaren får ljuset i ryggen alt. snett från sidan och att merparten av åtlen blir belyst.
• Optimalt är om tornet eller vakkojan ligger mellan 30 och 40 meter från åtelplatsen. Avståndet bör inte vara för långt då är risken för skadeskjutningar ökar dessutom syns djuren bättre om man sitter relativt nära åteln. Samtidigt som man inte vill vara för nära då det är lättare att bli upptäckt.
• Ett jakttorn är en enkel och billig lösning. Bra att ha i åtanke är att det under höst- och vinterkvällar kan bli rätt kallt att sitta länge i ett torn. I en vakkoja är det lättare att hålla sig varm och torr. Andra fördelar är att den kan ljudisoleras för att minimera risken för upptäckt samt att vittringen sprids mindre om man sitter inne i en koja. 

 Bakgrunden. En ljus bakgrund är ju bra, så som att sprida ut halm på marken vid åtlen, för att kunna köns- och storleksbestämma vildsvinen samt avlossa ett säkert skott. Alternativ sätter man upp åtelbelysning eller använder sig av nattsikte. Ett tips för att underlätta att storleksbestämma ett vildsvin kan vara att sätta upp en utsågad vildsvinssiluett i årsgrisstorlek på en central plats på åtlen. Ett säkrare sätt är att ha en åtelkamera då du i lugn och ro redan innan kan se vilka grisar som rör sig på åtlen. Självklart är ju viktigt, som vid all jakt, att se till att man har kulfång där man tänker skjuta.

Tjära. Ett ”lockmedel” som är bra att ha på sin åtel är trätjära som man stryker på ett träd, en stubbe eller på en påle nedslagen i marken. Tänk på att träd tar skada av grisarnas behandling så välj ett träd som du ej är rädd om. Stryk ut tjära från marknivå och cirka en meter upp. Stryk även ut lite tjära så högt du når på stammen. Då förs tjärlukten vidare med vinden längre bort och gör det lättare för svinen att hitta till åtlen. Detta är mycket effektivt sätt att locka vildsvin till sin åtel. Vildsvinen älskar att stryka sig i tjäran för att skydda sig mot parasiter i huden och det fungerar också som myggolja för grisar. Tjäran drar minst lika bra som foder och måste finnas på varje grisåtel. Tjäran lockar även vildsvin vintertid.

 Det är lätt att se när grisarna varit och gnidit sig mot den tjärade trädstammen. Det sitter långa borst i den tjära som är kvar. Runt stammen är markskiktet uppsparkat

Utfodring och foder. Det finns olika sätt att sköta utfodringen på en åtel. En tunna på ben med tidsinställd spridare. Vildsvin är läraktiga djur och kan börja komma till åteln i samband med att de hör spridaren gå igång. Ett annat sätt är en stor, fastkedjad plasttunna med små hål där fodret spiller ut när vildsvinen välter och bökar runt tunnan. Denna håller vildsvinen sysselsatta och fokuserade på att få ut mat samt att man hör tydligt när grisarna är där.

Man kan även använda sig av en foderautomat?? där maten ligger skyddad mot väta, fåglar och andra djur då vildsvinen själv öppar luckan för att äta

Majs, ärtor, vete eller sockerbetor är lämpligt att använda för att locka djuren till platsen.